Inom vården konsumeras stora mängder engångsartiklar, där patient- och personalsäkerhet naturligtvis är viktiga argument. Men har vården verkligen tänkt hela vägen när man nu vill minska antalet engångsplasthandskar, som exempelvis i Region Stockholm står för hälften av förbrukningen?
Det som riskerar att hända är att personalen istället börjar använda mer etanolbaserad handdesinfektion, trots att denna har flera ohållbara aspekter.
I Region Stockholm uppger var femte vårdanställd att de har hudproblem på händerna. I Region Skåne upplever personalen själva att frekvent användning av handsprit är en orsak till vanliga hudproblem. Regionen menar dock att det snarare är handtvätt med tvål och vatten som orsakar problemen och rekommenderar därför att personalen, när det är möjligt, prioriterar att ”sprita” händerna framför att tvätta dem med tvål och vatten.
Vi anser att fler studier behövs, då både användares erfarenheter och kemisters bedömningar pekar på att hudproblem vid användning av handdesinfektion snarare bör kopplas till högrankt (högoktanig) etanol än till handtvätt med tvål och vatten – även om tvål och vatten också kan ha uttorkande effekter. Etanol i höga koncentrationer är mycket lösligt och påverkar hudens naturliga barriärfunktion, vilket kan bidra till irritation och torrhet.
Apoteket AB rekommenderar att man tvättar händerna med tvål och vatten innan handdesinfektion för bästa effekt, då spritens rengörande förmåga är begränsad. Under vintersäsongen rekommenderar även Folkhälsomyndigheten ofta tvål och vatten framför handsprit vid utbrott av norovirus, eftersom spriten har begränsad effekt mot just detta virus.
Det är alltså svårt att hitta en tydlig och enhetlig strategi för effektivt smittskydd, där mycket styrs av de protokoll Vårdhygien i respektive region har satt upp.
Vårdens rutiner och rekommendationer påverkar allmänhetens hygienvanor, vilket i sin tur starkt påverkar hur många patienter som kommer att behöva vård i framtiden.
Patient- och personalsäkerhet är avgörande inom vården. Samtidigt ökar sjukvårdsrelaterade infektioner, och det spås att vården inte ens kommer kunna ta emot alla patienter som blir sjuka framöver. Det är därför hög tid att tänka förebyggande och se till helheten, snarare än att ställa enskilda åtgärder mot varandra. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Svensk vård har under flera år på särskilda enheter använt alkoholfri handdesinfektion, med nöjd personal och verksamheter som återkommer år efter år. Varför ifrågasätter vi inte mer om vi verkligen behöver både sprit och plast – två ohållbara produkter som ofta ställs mot varandra i onödan?
Vi har slutat köra bilar på etanol och yngre generationer dricker mindre alkohol – är det inte dags för en generationsväxling även inom vårdhygien? Hur tänker vården kring hygien utifrån ett helhetsperspektiv?
Det kan inte anses vara vetenskapsbaserat eller patientsäkert att inte utvärdera alternativa lösningar till befintliga produkter.
Ett minskat användande av plasthandskar är givetvis positivt, men ofta hänvisas till en balansgång mellan hygien och hållbarhet. Idag finns dock lösningar som gör att man inte behöver kompromissa – utan istället kan bli mer hållbara både vad gäller desinfektion och minskad förbrukning av plasthandskar, utan att skapa fler hudproblem för personalen, som är ett av vårdens viktigaste verktyg.
Länk för registrering till seminariet: