BGHR driver flera sakfrågor för att underlätta den gröna omställningen inom kemikalier kopplat till hygien och rengöring samt för att öka folkhälsan.
1. Krav på hygienlösningar på offentliga platser
I likhet med lagar och föreskrifter kring brandskydd måste ett minimikrav på hygien säkerställas för besökare. Fler människor avlider årligen av infektioner än av brand. Detta är ett viktigt steg i att minska riskerna för AMR och antalet obotliga sjukdomar men även för den allmänna folkhälsan och minska antalet patienter som behöver vård.
- Antalet toaletter blir färre
- En del kommuner sparar in på tvål på toaletterna
- Städbolagen kalkylerar 20-30s städtid för en toalett
- Att tvätta händerna kräver en procedur som vissa missar (7 Steg)
- Touch-free desinfektionslösningar minskar risker för kontaminering jämfört med handtvätt och med rätt lösning ger det en högre effekt än tvål & vatten
2. FARLIGA KEMIKALIER SKA HANTERAS SOM FARLIGA både i arbetsmiljön och som avfall
Vi arbetar för att kemikalier klassificerade som farliga ska hanteras med hänsyn till deras risker under hela livscykeln. Det innebär att kemikalierna ska riskbedömas i SAM och SBA.
När starka lösningsmedel används i arbetsmiljöer påverkar de inte bara hud, genom att torka ut huden, utan skadar även material som löses upp. Detta kan bidra till spridning av nanopartiklar och PFAS beroende på vad ytorna som kemikalien kommer i kontakt med består av.
Märkningskraven vid användning på arbetsplatser ska alltid följas.
När avfall uppstår ska det behandlas som farligt avfall, inte som förpackningsmaterial, om inte förpackningen är droppfri eller nominellt tömd. Det skapar annars risker för människor och miljö hela avfallskedjan nedströms och strider mot försiktighetsprincipen. Antalet tippbränder ökar och BGHR har tagit plats i ett nationellt intiativ för samverkan för att förhindra att brand uppstår på deponier och vid insamlingen. Bränderna är ofta svåra att släcka och en stor källa till utsläpp av farliga ämnen i naturen.
3. PUNKTSKATT – ETT STYRMEDEL SOM SKA BETALAS AV ALLA AKTÖRER FÖR ATT UNDVIKA OSUND KONKURRENS
Lagen om punktskatt på bekämpningsmedel är en miljöskatt som kringgås i stor utsträckning av etanolproducenter genom att de underlåter sig registrering för skatten och därmed betalning av skatten. Detta leder till snedvriden konkurrens på marknaden, där farliga kemikalier blir billigare än oklassificerade alternativ. Skatteverket hävdar att skatten är gällande, men tillverkarna vägrar ändå att betala och hävdar, via sin branschorganisation BPHR, att lagen är ”otydlig”.
4. SUBSTITUTION – i praktiken
I enlighet med EU:s kemikaliestrategi, Sveriges miljömål om en giftfri miljö, produktvalsprincipen i miljöbalken samt substitutionsprincipen för farliga kemikalier, bör verksamhetsutövare utvärdera oklassificerade produkter när verksamheten använder klassificerade produkter och dokumentera skälen till att inte ersätta den klassificerade produkten. Detta för att bidra till en cirkulär ekonomi och minska riskerna för både människor och miljö. GREEN WASHING är ett reelt problem i kemikaliebranschen och behöver istället ersättas av omställning i praktiken. Mindre starka kemikalier ökar dessutom följsamheten till hygienstandarder (WHO).
5. KEMIKALIELOBBYING – på ett ansvarsfullt sätt
En av världens mest inflytelserika lobbygrupper är kemikalieföretagens påverkansarbete riktat mot politiker och myndigheter. I Sverige ser vi hur producentansvarsorganisationer, kommunala branschorganisationer och myndigheter påverkas av dessa starka aktörer. Artiklar tas bort, riktlinjer ändras och felaktig information sprids av deras medlemmar. Detta är både oacceptabelt och orimligt. Befintliga intressen för inte helt stoppa hållbara innovationer.
Lobbyorganisationer ska framhäva viktiga frågor och presentera fakta på ett sakligt sätt utan att otillbörligt påverka myndigheternas arbete.
I Almedalen 2025 deltar vi i formum för hållbarhet, kemikalier, vård och debatter för att lyfta sakfrågorna.
