Det som en gång sågs som en självklar hygienlösning har fått en baksida som få vill prata om.

På senare tid har polisen i Jämtland slagit larm om något som borde få fler att reagera: barn och unga som berusar sig på handsprit. I ett fall fick en 15-åring föras till sjukhus. Det är lätt att avfärda som en isolerad händelse, men det är det inte.

Det här är ett symptom på något större.

En tillgänglig genväg till berusning

Alkoholbaserad handdesinfektion innehåller ofta mellan 60 och 85 procent etanol. Det gör produkten effektiv i vissa hygieniska sammanhang men det gör den också till en lättillgänglig källa till berusning.

Bland personer med beroendeproblematik är detta sedan länge känt. Det delas till och med instruktioner om hur produkterna kan användas i berusningssyfte. Denatureringsmedel, som ska göra produkten oattraktiv att dricka, fungerar i praktiken dåligt. Effekten av alkoholen kommer först – illamåendet senare.

Det är en farlig kombination. Särskilt för unga kroppar.

Vi spred problemet – utan att tänka efter

Under COVID-19-pandemin skedde något som ingen riktigt hann reflektera över.

Handdesinfektion flyttade ut från vårdens kontrollerade miljöer till i princip varje offentlig plats: skolor, butiker, restauranger, gym, kontor. Plötsligt stod starkt alkoholbaserade produkter öppet tillgängliga, ofta helt utan tillsyn.

Försäljningen sköt i höjden. Användningen normaliserades.

Men vi tog inte höjd för konsekvenserna.

Vi pratade om smittspridning – men inte om missbruk.
Vi pratade om hygien – men inte om exponering.
Vi pratade om säkerhet – men inte om risk.

Mer än bara ett missbruksproblem

Det här handlar inte bara om att vissa individer använder produkterna fel.

Det handlar också om själva ämnet.

Etanol är inte en harmlös komponent. Inom EU pågår diskussioner om att skärpa klassificeringen, bland annat kopplat till långsiktiga hälsoeffekter. Flera länder driver på för tydligare märkning och ökad medvetenhet kring riskerna. Bland annat Sverige. Etanol är inte en harmlös komponent. Inom EU har det senaste året pågått en intensiv diskussion om dess framtid i biocidprodukter. Trots att det idag finns säkrare alternativ fick etanol nyligen klartecken av riskkommittén inom EU:s biocidregelverk (BPR) att fortsatt kunna användas. Argumentationen av alkohollobbyn var just att produkten inte är avsedd för att intas.

Samtidigt vet vi att alkoholbaserade lösningar har tydliga begränsningar:

• De verkar kortvarigt – alkoholen avdunstar snabbt
• De är mindre effektiva mot vissa typer av virus
• De är brandfarliga
• De kan skada material som plast, golv och känslig utrustning

Många verksamheter har redan märkt det i praktiken. Slitna ytor, förstörda instrument och ökade underhållskostnader.

Varför pratar vi inte mer om alternativen?

Det kanske mest anmärkningsvärda är att det faktiskt finns andra lösningar.

Idag finns alkoholfri handdesinfektion som:

• inte går att berusa sig på
• har längre kvarvarande effekt
• kan vara effektiv mot ett bredare spektrum av mikroorganismer
• saknar brandrisk
• varken torkar ut hud eller material

Och ändå fortsätter vi i många fall att använda samma gamla lösning – av vana, inte av eftertanke.

En fråga om ansvar

Det här är inte en fråga för en enskild aktör.

Det handlar om hur vi som samhälle väljer att hantera risker när ny kunskap finns tillgänglig.

Ska vi verkligen ha produkter med hög alkoholhalt fritt tillgängliga i skolor?
Är det rimligt att barn möts av potentiella rusmedel i vardagen – i hygienens namn?
Och varför ställer vi inte högre krav i upphandlingar när bättre alternativ finns?

Dags att tänka om

Handdesinfektion kommer alltid att ha en viktig roll. Men det betyder inte att alla lösningar är lika bra – eller lika lämpliga i alla miljöer.

Vi behöver börja skilja på vad som fungerar i en intensivvårdsmiljö och vad som är rimligt i en skolentré. Inom vården används handsprit som prevention. Vid utbrott av tex. Clostridioides difficile används än idag klorin. Det är dags att vården utvärderar nya lösningar på bredare front. Vissa delar av svensk sjukvård har idag ersatt traditionell handsprit med svenska alkoholfria alternativ.

Och framför allt: vi behöver våga ifrågasätta det som blivit norm.

För när en hygienprodukt börjar användas som berusningsmedel – då är det inte längre bara en hygienfråga.

Då är det ett samhällsproblem.

https://www.sverigesradio.se/artikel/ungdomar-dricker-handsprit-kan-vara-livsfarligt