Från den 1/1 2025 finns en ny struktur för arbetsmiljöföreskrifter från Arbetsmiljöverket.
Under Risker i arbetsmiljön (2023:10) finns det som i huvudsak gäller kemikalier inom rengöring och hygien. Vi går igenom de viktigaste delarna ur
Avdelning 5 (Kap 7) – Kemiska riskkällor
Kemikalier som används i en verksamhet och kan utgöra en risk ska bedömas och dokumenteras ur ett riskperspektiv för att säkerställa en säker arbetsmiljö och efterlevnad av gällande lagstiftning.
Inom ramen för CLP-förordningen (Classification, Labelling and Packaging) finns det en tydlig skillnad mellan oklassificerade och klassificerade kemikalier, särskilt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Här är huvudskillnaderna:
1. Klassificerade Kemikalier
- Definition: Klassificerade kemikalier är de som har identifierats och bedömts ha farliga egenskaper enligt CLP-kriterierna. Dessa kemikalier är märkta med faropiktogram, faroangivelser (H-fraser), och skyddsangivelser (P-fraser).
- Arbetsmiljökonsekvenser:
- Skyldighet att informera: Arbetsgivare måste informera arbetstagare om riskerna och tillhandahålla säkerhetsdatablad (SDS).
- Skyddsåtgärder: Kräver specifika skyddsåtgärder som användning av personlig skyddsutrustning (PPE), ventilationssystem, och säker förvaring.
- Utbildning och beredskap: Arbetstagare måste utbildas i att hantera farorna och följa säkerhetsprocedurer för att minimera riskerna.
- Nödfallsrutiner: Det måste finnas rutiner för att hantera spill, exponering, eller andra olyckor relaterade till kemikalierna.
2. Oklassificerade Kemikalier
- Definition: Oklassificerade kemikalier är de som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga enligt CLP. De saknar faropiktogram och de obligatoriska H- och P-fraserna.
- Arbetsmiljökonsekvenser:
- Lägre risknivå: Dessa kemikalier anses ha en lägre risknivå för hälsa och säkerhet, men det betyder inte att de är helt ofarliga.
- Mindre strikta krav: Kraven på märkning, hantering, och rapportering är mindre strikta än för klassificerade kemikalier.
- Riskbedömning ändå nödvändig: Trots att kemikalierna är oklassificerade bör en riskbedömning fortfarande genomföras för att säkerställa att de inte utgör några oidentifierade risker under specifika användningsförhållanden.
Sammanfattning:
- Klassificerade kemikalier kräver mer omfattande skyddsåtgärder, utbildning, och rutiner för att hantera deras identifierade risker.
- Oklassificerade kemikalier har färre formella krav, men arbetsgivare måste fortfarande bedöma och hantera eventuella risker för att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
I båda fallen är det arbetsgivarens ansvar att säkerställa att alla kemikalier hanteras på ett sätt som skyddar arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
Avdelning 6 (Kap 11) – Smitta
Smitta och vikten av att förebygga smittspridning på arbetsplatsen
Smittspridning på arbetsplatsen är ett allvarligt arbetsmiljöproblem som kan påverka både individers hälsa och verksamhetens kontinuitet. Smittämnen, som bakterier, virus och svampar, kan spridas på flera sätt, inklusive direktkontakt, droppsmitta, luftburen smitta, och via kontaminerade ytor. För att skydda anställda och upprätthålla en säker arbetsmiljö är det av yttersta vikt att vidta proaktiva åtgärder för att förebygga smittspridning.
1. Riskbedömning och Rutiner
- Genomför regelbundna riskbedömningar för att identifiera potentiella smittkällor och situationer där smitta kan spridas.
- Utveckla och implementera rutiner för att hantera smittspridning, inklusive handhygien, städning, och hantering av sjuka medarbetare.
2. Handhygien
- Främja god handhygien genom att tillhandahålla tvål, vatten och handdesinfektion på strategiska platser.
- Utbilda personal om vikten av handtvätt och korrekt användning av handdesinfektion för att minimera spridningen av mikroorganismer.
3. Rengöring och Desinfektion
- Inför regelbundna städrutiner för att säkerställa att gemensamma ytor som skrivbord, dörrhandtag, tangentbord och toaletter rengörs och desinficeras regelbundet.
- Använd effektiva desinfektionsmedel som är dokumenterat verksamma mot de specifika smittämnen som kan förekomma.
4. Ventilation
- Säkerställ god ventilation för att minska koncentrationen av smittämnen i luften. Detta är särskilt viktigt i trånga utrymmen och mötesrum.
5. Sjukdomshantering
- Uppmuntra anställda att stanna hemma vid sjukdomssymptom för att förhindra att smitta sprids på arbetsplatsen.
- Skapa en policy för sjukfrånvaro som stöder medarbetare att vara hemma utan oro för negativa konsekvenser.
6. Utbildning och Kommunikation
- Utbilda personalen om smittspridning och hur de kan bidra till att minska risken genom enkla åtgärder.
- Kommunicera tydligt om vilka åtgärder som vidtas och varför de är viktiga, för att skapa en gemensam förståelse och engagemang.
7. Personlig Skyddsutrustning (PPE)
- Tillhandahåll personlig skyddsutrustning vid behov, som masker och handskar, särskilt i arbetsmiljöer där risken för smittspridning är högre.
8. Vaccinationer
- Erbjud eller underlätta tillgången till vaccinationer, som influensavaccin, för att minska risken för utbrott av smittsamma sjukdomar på arbetsplatsen.
Att förebygga smittspridning är en central del av arbetsmiljöarbetet. Genom att vidta förebyggande åtgärder, främja god hygien och skapa tydliga rutiner kan arbetsgivare inte bara skydda sina anställda utan också bidra till en mer motståndskraftig och produktiv arbetsplats. Arbetsgivare och anställda måste samarbeta för att upprätthålla en hälsosam och säker arbetsmiljö.
Då vi sett en stor felaktig hantering av farliga kemikalier ur ett arbetsmiljöperspektiv har vi föreslagit ett möte med Arbetsmiljöverket för att gå igenom de brister vi ser på arbetsplatser som skapar onödiga risker för arbetstagare.
Avdelning V: Kemiska riskkällor
Avdelning VI: Smitta