Fokus Patient 2025 har precis avslutas och vi tackar eldsjälarna Penilla Gunther & Mattias Hellström samt teamet bakom FUTURE DAYS på initiativ av FOKUS PATIENT för inspirerande dagar.
Intressanta paneldebatter, internationell och nationell expertis inom sjukvård, hälsa och patientsäkerhet blandades med mingel, nätverkande och utställare från intressenter.
Som i många sammanhang är det intressant vad AI och ny teknik kan hjälpa oss med för att möta framtidens vårdbehov. Hur allt handlar om prioriteringar och att välja det ena handlar om att välja bort något annat. En intressant utredning som utförts av Universitetslektor Erik Gustavsson, Linköpings Universitet (https://liu.se/medarbetare/erigu18) på uppdrag av MSB om vården ur ett etiskt och moraliskt perspektiv i kris och krig satte detta i fokus.
Eftersom vårdens resurser är begränsade är prioriteringar oundvikliga. Beslut om prioriteringar ska vara grundade på etiska principer.
Andra intressanta delar och diskussioner på agendan för oss inom kemikaliebranschen som arbetar med smittskydd var
- AMR – ett växande problem
- Virusrelaterade sjukdomar
- Pandemier, beredskap och motståndskraft
- Mikroplaster
Professor Cecilia Linde (https://ki.se/personer/cecilia-linde) från Karolinska Institutet pratade om hjärt-kärlsjukdomar men berörde även det intressanta ämnet mikroplaster och hur de kan påträffas i kroppens alla organ, inklusive i bröstmjölk. Vi diskuterade med Cecilia fördelarna med att undvika lösningsmedel inom vården för desinfektion av ytor och händer. Etanolbaserade produkter löser upp material och skadar ytor, vilket leder till att partiklar sprids i miljön vi vistas och andas in – och därmed potentiellt kan ta sig in i kroppen.
En skrämmande tanke som professorn inte tidigare hade reflekterat över, men när man ser hur exempelvis golv skadas av handsprit inom vården är det lätt att fokusera på renovering och golvbyte (som på Huddinge sjukhus, där stora delar av plastgolvet skadats). Däremot funderar man sällan över vart partiklarna tar vägen – och en del av dem har med stor sannolikhet andats in av både personal och patienter.
En diskussion som tillhör framtiden och som vi tyckte passade bra på FUTURE DAYS.
Det ligger inte så långt fram att erbjuda alkoholfria alternativ inom vården, då det redan finns alkoholfri desinfektion för både ytor och händer som godkänts av svensk vård. Det handlar mer om att ställa om från gamla vanor och etablerade protokoll som behöver uppdateras i takt med ny forskning och hållbarare lösningar. Genom att implementera säkra och effektiva alternativ kan vi minska både hälsorisker och miljöpåverkan, samtidigt som vårdhygienen upprätthålls på högsta nivå.
Anders Karlsson, initiativtagare BGHR
Sammanfattning av seminariet: Vikten av ett patientcentrerat perspektiv i vården
Seminariet belyste flera viktiga aspekter av prevention, prioriteringar, ekonomi och patientsäkerhet.
Utifrån vårt fokus på hållbara och säkra alternativ till traditionellt starka kemikalier inom vården lyfter vi fram hur säkrare och mer effektiva kemikalier kan bidra till en bättre helhetslösning – både för patienterna, vårdpersonalen och miljön.
Ökad efterlevnad av hygienprotokoll
Studier från WHO visar att ju starkare och mer obehagliga kemikalier används, desto större motstånd finns från vårdpersonal att följa hygienprotokoll. Genom att använda produkter som inte luktar starkt eller orsakar irritation kan följsamheten förbättras, vilket leder till en säkrare vårdmiljö.
En mer inkluderande vård
Alkoholfria alternativ, såsom VOC-fria (ej avdunstande) desinfektionsmedel, möjliggör en högre grad av inkludering. Patienter med astma, allergier eller andra känsligheter kan använda dessa produkter utan risk för luftvägsirritation eller andra negativa reaktioner.
Minskade hanteringskostnader och enklare logistik
- Alkoholbaserade produkter kräver särskilda lagringsskåp och tillstånd, vilket innebär höga installationskostnader (ofta över 100 000 kronor).
- Alkoholbaserade produkter har en begränsad hållbarhet och kräver destruktion vid utgången av hållbarhetstiden. Exempelvis spenderade Västra Götalandsregionen cirka 0,5 miljoner kronor förra året på att bränna upp utgångna handspritsförpackningar – en onödig kostnad och miljöbelastning.
Effektivare och mer långverkande desinfektion
- Alkoholbaserade desinfektionsmedel avdunstar inom sekunder, vilket begränsar deras effektivitet.
- Moderna alternativ erbjuder både omedelbar och långvarig effekt, även efter att de torkat in.
Ökad patientsäkerhet och minskad risk för missbruk
- Handsprit används regelbundet inom vården i missbrukssyfte, vilket skapar risker för både patienter och personal.
- Genom att använda alkoholfria alternativ elimineras risken för missbruk och andra säkerhetshot, såsom självskadebeteenden eller olyckor kopplade till brandfarliga kemikalier.
Minskad brandrisk och bättre arbetsmiljö
- Alkoholbaserade desinfektionsmedel är brandfarliga, vilket innebär en säkerhetsrisk på sjukhus och vårdinrättningar.
- Genom att använda alkoholfria alternativ minskar både risken för bränder och behovet av särskilda brandskyddsåtgärder.
Bevarad hudhälsa och minskad smittspridning
- Lösningsmedel som etanol kan skada huden, vilket leder till behov av återfuktande handkräm.
- När hudens naturliga barriär är skadad ökar risken för infektioner. Genom att använda skonsamma desinfektionsmedel kan vårdpersonal och patienter behålla hudens skydd och minska smittspridningen.
Bekämpning av antibiotikaresistens (AMR)
- Färre infektioner leder till minskad användning av antibiotika, vilket är avgörande för att bekämpa antibiotikaresistens.
- Hållbara desinfektionslösningar kan därmed spela en roll i att minska trycket på antibiotikaanvändning inom vården.
Slutsats
Seminariets budskap var tydligt: För att förbättra vården måste vi ha ett patientperspektiv. Processer och policys är viktiga, men i slutändan är det resultatet för patienten som avgör vårdens kvalitet. En bättre vård definieras av fler nöjda och friskare patienter.