Tippbränder är svåra att utreda och ofta är de kopplade till stora utsläpp av kemikalier och ämnen som påverkar naturen. Bränder på soptippar ger ofta utsläpp av dioxiner. Ref. MSB https://rib.msb.se/filer/pdf/18193.pdf.

Forskare är oroade för det ökande antalet bränder och i över hälften av fallen har man inte kunnat faställa brandorsaken. I 20% av fallen handlar det om självantändning. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/brander-i-avfallshogar

SVERIGES OFFENTLIGA VERKSAMHETER SORTERAR FARLIGT AVFALL SOM OFARLIGT AVFALL

Förpackningar för etanolbaserad handdesinfektion slängs som förpackningsavfall, trots att de ofta innehåller rester av brandfarlig vätska. Om de inte töms ordentligt ökar risken för bränder vid hantering och transport i avfallskedjan nedströms, ända fram till deponin.

Sveriges kommuner och regioner beställde genom Adda och Hållbar Upphandling en rapport från AFRY om riskerna kring handsprit. Där framgår det att ingen åtgärd görs på produkten (ex. öppna och droppa ur eller ånga ur produkten) när den bedömts utgöra avfall.

Förpackningarna sorteras slarvigt som plast med en ambition om hållbar plaståtervinning, men resultatet blir istället en ohållbar avfallshantering som ökar risken för tippbränder.

Vi anser att svensk förvaltning i första hand bör välja produkter som inte genererar farligt avfall, eftersom det förbättrar möjligheterna till materialåtervinning. Om en faroklassad produkt ändå väljs, är det avgörande att hanteringen sker i enlighet med gällande regelverk. Detta bidrar till en tryggare arbetsmiljö genom hela avfallshanteringskedjan och minskar risken för tippbränder, bränder i insamlingsfordon och andra miljörelaterade incidenter.

Att hantera farliga kemikalier som ofarliga minskar incitamenten att övergå till mer hållbara alternativ. Verksamheter som drar nytta av fördelarna med oklassificerade produkter, trots att produkterna som används är klassificerade, riskerar att fortsätta på ett ohållbart och felaktigt sätt.

Ökad kunskap om farliga kemikalier leder till att allt fler handspritsförpackningar klassas som farligt avfall vilket minskar riskerna för tippbränder men kommer att minska möjligheterna till plaståtervinning.

FELAKTIG KLASSIFICERING Av farligt AVFALL som ofarligt INTE EN HÅLLBAR LÖSNING PÅ SIKT

För att en förpackning ska bli droppfri krävs att den öppnas och hanteras på rätt sätt. När det gäller handsprit kan detta vara utmanande, del för att innehållet måste hanteras som farligt och märkas på samma sätt som tidigare dels eftersom korkarna ofta är åtskruvade med högt vridmoment och ibland försedda med extra låsning för att motverka missbruk.

Genom att pumpa på förpackningen kan man bara tömma den delvis.

I normalfallet är handspritsförpackningar inte droppfria vid avfallshantering.

En droppe räknas normalt om mellan 0,03-0,05 ml men låt oss räkna bara på stora droppar dvs 0,05 ml. Det är då I bästa fall endast 840 (42 ml / 0,05) droppar kvar när förpackningen avfallshanteras om den har använts till sista pumptrycket.

42 milliliter motsvarar 13 fulla doser av produkten (3 ml per dos), vilket tydligt visar att det inte enbart handlar om rester. Den begränsade tömningsgraden gör det omöjligt att använda förpackningen effektivt och tömma den helt på innehåll.

840 droppar alkogel kan både brinna som vätska och bilda en explosiv atmosfär i förpackningen vid upphettning, som tex. under sommaren.

I Säkerhetsdatabladet LIV DES 75 står det att produkten bildar farligt avfall. Förpackningen ska rengöras för att kunna sorteras i plaståtervinningen. Verksamheterna brister därför i att hantera produkterna enligt säkerhetsdatabladet.

Produkter som innehåller etanol har en låg flampunkt och klassificeras med farokoden H225, Mycket brandfarlig vätska och ånga. Vid kontakt med luft i en optimal blandning kan etanol även skapa en explosiv atmosfär. Därför varnar MSB för att förvara handsprit i bilen under sommarens höga temperaturer. På samma sätt bör förpackningar som inte är helt tömda hanteras med försiktighet och inte betraktas som ofarliga. Eftersom etanol inte har någon lägsta volym för klassificering som brandfarligt, på grund av dess låga antändningströskel vid gnistbildning, bör försiktighetsprincipen i Miljöbalken tillämpas. Förpackningar som innehåller rester av produkten kan inte godtyckligt bedömas som ofarliga.

Vi ställde frågan till MSB om man ansåg att det var rimligt att man slänger förpackningar som inte öppnats för att förvissa dig om att produkten är fri från faror?

Det behöver göras en åtgärd på förpackningen för att man ska kunna veta något. När det kommer till brandfarliga kemikalier ska man inte gissa. Antingen kan man droppa ur förpackningen eller ånga ur den. Ska den ångas ur ska det göras i ett väl ventilerat utrymme. Det är inte heller ”schyst” att skicka vidare produkter nedåt i avfallskedjan som innebär risker för personer och miljö.

Expert brandfarliga vätskor, MSB

Vi frågade Svensk Plaståtervinning i Örebro om deras syn på saken.

Har förpackningen någon farosymbol (t.ex. flamman för brandfarligt) så gäller att förpackningen ska vara tömd och droppfri (inga produktrester) så får den lämnas till plaståtervinning.

Ingenjör, Svensk Plaståtervinning

När vi intensifierar vårt hållbarhetsarbete blir det allt viktigare att sortera avfall i rätt fraktioner, vilket i sin tur främjar möjligheterna till materialåtervinning. EU:s kemikaliestrategi lyfter fram att det inte är hur vi hanterar befintliga produkter som kan ge oss stora hållbarhetsfördelar utan att det är i designfasen av nya produkter som signifikant hållbarhet kan uppnås.

Att sortera handspritsförpackningar som plast kan bidra till ökad plaståtervinning och främja hållbarhet, förutsatt att det inte brinner längs vägen. På lång sikt är det dock ohållbart att hantera farliga kemikalier felaktigt vid avfallshantering. Antingen behöver tillverkarna av handsprit förbättra pumptekniken, eller så bör konsumenterna välja mer hållbara alternativ som inte genererar farligt avfall.

Det är svårt att spåra tippbränders orsak men genom att undvika brandfarliga kemikalier som passerar avfallsskruvar och annan mekanisk hantering vid materialåtervinningen minskar riskerna för olyckor.

I Sverige sorterar vi stolt allt annat från äppelskrutt till kartong i rätt fack, så borde det också vara med farliga kemikalier, som har en stor påverkan på miljön under hela sin livscykel.

Övriga EU länder har en striktare vägledning på detta området och vi uppmanar därför Naturvårdsverket att se över sin vägledning på området då Sverige annars uppfattas som ett föregångsland inom sopsortering. Det bör gälla även brandfarliga kemikalier.

Kostnaderna och den omfattande administrationen kring hanteringen av farligt avfall får många verksamheter att ta genvägar. Naturvårdsverket hanterade själva använda handspritsförpackningar som farligt avfall, fram till dess att de övergick till ett alkoholfri alternativ.

Om vi inte hanterar produkter utifrån deras verkliga natur ökar risken för större problem, och hållbarhetsrapporterna reflekterar inte korrekt det avfall som verksamheterna genererar.

Att förebygga uppkomsten av avfall är en central del av avfallshierarkin. Därför är det viktigt att innovationer blir en del av omställningen eftersom de i vissa fall kan bidra till både en bättre funktion och en minskad mängd avfall.

FRÅN UPPHANDLING och inköp TILL UPPELDNING AV OANVÄNDA PRODUKTER

Vid större virusutbrott kan det uppstå en brist på handsprit (etanolbaserad handdesinfektion). Detta resulterar i att regioner och kommuner lagrar större mängder av dessa produkter som en beredskapsåtgärd.

När dessa lager når sitt bäst före-datum, bränns de upp. År 2024 brände Region Västra Götaland nästan 35 ton oanvända förpackningar med handsprit, vilket kostade nästan en halv miljon kronor i destruktionskostnader. Detta är långt ifrån en cirkulär ekonomi, och i detta fall är det inte ens en linjär process där produkterna åtminstone används en gång innan de hanteras som avfall.

Genom att välja hygienprodukter med hög tillgänglighet även under pandemier kan man minska behovet av beredskapslager. Genom att dessutom välja produkter som inte ger upphov till farligt avfall när de passerar utgångsdatum, bidrar man till att undvika skapandet av farligt avfall.

Betydelsen av avfallshantering för hållbar utveckling

Idealiskt sett bör vi undvika att skapa avfall helt och hållet. Om detta inte är möjligt, ska vi sträva efter att minimera produktionen av farligt avfall. Genom att öka graden av materialåtervinning och förbättra sorteringen av olika typer av avfall kan vi bidra till en mer cirkulär ekonomi. Det avfall vi genererar speglar våra tankar, eller bristen på dem, vid inköp och konsumtion av produkter.

Nu när de stora lagren har bränts upp, bör vi fokusera på att förhindra framtida miljökatastrofer där vi förstör naturresurser bara för att sedan bränna upp produkterna.

Enligt Miljöbalken bör verksamheter sträva efter att minimera sin påverkan på miljön. Att välja produkter som inte genererar farligt avfall bör vara det självklara och hållbara valet, framför produkter som medför onödiga risker och kräver stora beredskapslager.

SUBSTITUTION

När vi förstår problemen och har tillgång till bättre alternativ utan att skapa farligt avfall, bör vi verkligen överväga att byta ut dem. Det handlar om att ersätta en ohållbar produkt med en mer hållbar lösning.

Att bryta gamla mönster och vanor kan vara utmanande, särskilt med marknadsintressen, ovilja till merarbete och bristande kunskap. Även om nya lösningar kan vara mer kostnadseffektiva är det inte alltid enkelt att förändra.

Här har vi sammanställt vanliga anledningar till varför företag tvekar att byta från ohållbara kemikalier till hållbara alternativ, baserat på deras feedback.

Ofta återgår företag inte till traditionell handsprit när de väljer en alkoholfri lösning. Detta indikerar att det snarare handlar om att övervinna en initial tröskel än om bristande produktnöjdhet.

Läs mer om substitution på det nationella initiativet Substitutions Centrums hemsida. https://www.ri.se/sv/substitutionscentrum

Utforska vår kampanj THINK GREEN (i rosa), där vi lyfter fram viktiga saker för den cirkulära omställningen för kemikalier. Genom att agera ansvarsfullt i det lilla kan vi tillsammans reducera riskerna för större katastrofer, precis som i THINK PINK.

https://bghr.se/think-green-in-pink/

EU:s kemikaliestrategi

Enligt EU:s nya kemikaliestrategi uppnås betydande hållbarhetsfördelar främst i designfasen av nya produkter, snarare än genom att hantera befintliga produkter annorlunda. Till exempel inte genom att sortera brandfarliga kemikalier som plast vid återvinning. Strategin betonar även vikten av medvetna konsumenter för att främja den gröna omställningen mot mindre farliga, helst ofarliga kemiska produkter. Farliga kemikalier bidrar nämligen till stora utsläpp genom hela sin livscykel.