🌍 Greenwashing och kemikalier – hållbarhet på papper, utsläpp i verkligheten
Med hållbara kemikalier kan man påstå att man ”tvättar händerna grönt”. Men greenwashing finns i alla branscher – och handlar om marknadsföring istället för faktisk förändring.
Allt fler företag profilerar sig som hållbara. Det är i grunden positivt – men bara när det backas upp av verkliga åtgärder. Inom kemikalieintensiva branscher blir greenwashing inte bara en förtroendefråga – utan ett hot mot både klimat, folkhälsa och EU:s övergång till en giftfri cirkulär ekonomi.
Vad är greenwashing – och varför är det så allvarligt vid kemikalier?
Greenwashing innebär att ett företag ger sken av att vara mer miljövänligt än det faktiskt är. I kemikaliebranschen yttrar sig detta genom:
- Marknadsföring av faroklassificerade produkter som ”miljövänliga”
- Undanhållna varningssymboler i e-handel (i strid med CLP)
- Miljöcertifieringar som inte speglar intern prioritering
- Sortimentsbeslut där icke-klassificerade alternativ rensas ut, trots hållbarhetsmål
När detta sker inom hygienområdet, där stora volymer konsumeras och upphandlas, får det snabbt systemisk påverkan. Inte minst inom offentlig sektor.
EU:s kemikaliebransch – en tung klimatbov
Kemikalieindustrin är en av EU:s största industrigrenar:
🧪 Den genererar över €500 miljarder i årliga intäkter
🌬️ Står för en stor del av alla industriella utsläpp inom EU varav 67% är kopplat till förbrukande av bränsle
📦 Producerar många produkter med lång livscykel – och ännu fler med kort livslängd och högt avfallsvärde, särskilt inom hygiensegmentet
EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet kräver att farliga ämnen fasas ut där säkrare alternativ finns. Men i praktiken är det ofta tvärtom – särskilt när mellanhänder och kommersiella incitament får styra.
Pandemins efterverkningar: Lager, avfall och exporterade utsläpp
Under covid-pandemin byggdes enorma lager upp av handsprit och hygienprodukter, ofta med kort hållbarhet och hög alkoholhalt. Dessa produkter:
- Har i flera fall gått ut i datum
- Bränns idag i förbränningsanläggningar i Sverige, Kina och andra länder
- Inkluderar förpackningar som aldrig används, men som skapar stora plastutsläpp
- Bidrar till exporterade utsläpp – där klimatpåverkan sker i mottagarländer men initierats i Sverige
Ett konkret exempel är exporten av över 100 000 kg handspritsförpackningar, levererade från en svensk leverantör via ett italienskt bolag – och vidare till Kina. Trots att dessa produkter aldrig kom till användning, är de nu en klimatbelastning i både Sverige och utomlands.
Ett systemfel inom upphandling?
Flera exempel visar att leverantörer som erbjuder hållbara, oklassificerade alternativ utestängs från sortiment – samtidigt som företagen bakom ramavtalen kommunicerar att de “möter marknadens efterfrågan”. I själva verket:
- Blockeras direktkontakt mellan kund och leverantör
- Skapas “green claims” som saknar täckning i verkligheten
- Får miljörevisorer en bild som speglar policy, inte praktik
Detta är särskilt allvarligt inom offentlig upphandling, där svenska skattepengar finansierar produkter som direkt motverkar EU:s klimatmål.
Vad måste hända nu?
För att hindra greenwashing i kemikaliesektorn krävs:
✅ Tillsyn från myndigheter och certifieringsorgan – inte bara på dokumentnivå
✅ Transparens i hela kedjan: från sortimentbeslut till slutkund
✅ Skydd för leverantörer som larmar – inte bestraffning
✅ Tydlig koppling mellan hållbarhetskommunikation och faktisk klimatpåverkan
Greenwashing är inte bara en fråga om falsk marknadsföring. När det gäller kemikalier är det också en fråga om lagstiftning, miljörisk och förlorade möjligheter till innovation.
📩 Vi på BGHR granskar aktivt hållbarhetsrapporter och green claims inom hygien, kemi och offentlig upphandling. Har du underlag, exempel eller vill veta mer?
Kontakta oss:
📧 info@bghr.se
🌐 www.bghr.se
#BGHR #HÅLLBARHET #KEMIKALIER #GREENCLAIMS #ISO26000 #UPPHANDLING #OFFENTLIGSEKTOR #MILJÖCERTIFIERING #CLP #REACH #TRANSPARENS #RISE #KLIMATUTSLÄPP #AVFALL #CIRKULAREKONOMI
