I tider av ökad medvetenhet om smittskydd, arbetsmiljö och klimatpåverkan är det förvånande att Sverige ännu inte har infört regleringar eller styrmedel för att begränsa användningen av så kallade flyktiga organiska föreningar (VOC) i hygienprodukter. Dessa ämnen förekommer ofta i hand- och ytdesinfektion, särskilt i produkter baserade på alkohol, och utgör en rad problem ur både medicinskt, miljömässigt och arbetsrättsligt perspektiv.
En studie av Norska försvarsmakten visar att mängden VOC reduceras med mellan 30-60% genom att ersätta alkoholbaserad desinfektion med ett alkoholfritt alternativ. Studien finns att ladda ner längst ner på sidan.
Vad är VOC?
VOC – Volatile Organic Compounds – är organiska kemikalier som lätt avdunstar och sprids i luften som partiklar eller gas. Etanol, isopropanol och andra alkoholer som ofta används i desinfektionsmedel är typiska exempel. När dessa ämnen sprids i luften inandas de av människor i närheten – och påverkar både inomhusmiljö och människors hälsa.
Smittskydd och partiklar i luften – en dold konflikt
Att desinfektera händer och ytor är en central del i att förebygga smittspridning. Men om hygienprodukten samtidigt sprider partiklar och kemikalier i luften, riskerar det att motverka själva smittskyddet. Aerosoler och VOC-emissioner från handsprit eller ytdesinfektion kan:
- Irritera luftvägar och ögon
- Sänka luftkvaliteten i t.ex. skolor, vårdinrättningar och kontor
- Orsaka hosta eller huvudvärk, särskilt hos barn eller personer med känsliga slemhinnor
- bära andra partiklar som bakterier och virus i luften
Särskilt oroande är effekten i ventilationsfattiga miljöer där höga VOC-nivåer kan uppstå snabbt vid upprepad användning av alkoholbaserade hygienprodukter.
Arbetsmiljö och allergirisker
För personer som dagligen arbetar med hygienprodukter – inom vård, skola, restaurang eller kollektivtrafik – innebär VOC en arbetsmiljörisk. Upprepad exponering för alkoholbaserade ämnen kan ge upphov till:
- Hudirritation och eksem
- Allergiska reaktioner och astmaliknande symptom
- Huvudvärk, trötthet och andra neurologiska besvär
Arbetsmiljöverket har idag riktlinjer för exponering av VOC, men få arbetsgivare mäter faktiskt emissionerna från de produkter de upphandlar.
Miljöpåverkan och ozonbildning
VOC bidrar även till bildning av marknära ozon, en av de mest problematiska luftföroreningarna i urbana områden. Marknära ozon påverkar både människors hälsa och miljön – det skadar växtlighet, bidrar till växthuseffekt och orsakar andningsbesvär. I EU:s luftkvalitetsdirektiv har VOC och ozon länge varit prioriterade frågor, men Sverige har inte tagit något helhetsgrepp för att reglera dessa ämnen i vardagsprodukter.
Andra länders styrmedel – Sverige ligger efter
I flera europeiska länder har man infört skatter eller restriktioner på VOC-haltiga kemikalier:
- I Danmark klassas VOC-emitterande produkter som miljöpåverkande, och ekonomiska incitament finns för att välja miljövänligare alternativ.
- I Schweiz har man infört en särskild VOC-avgift som gälle bland annat handsprit och ytdesinfektion. Produkter som emitterar VOC kostar helt enkelt mer – vilket styr både inköp och utveckling mot bättre alternativ.
Sverige har ännu inga motsvarande ekonomiska styrmedel eller särskilda regler för VOC i hygienprodukter, trots att miljö- och hälsovinsterna vore betydande.
Välj rätt produkt – för hälsa, miljö och framtiden
För både professionella aktörer och privatpersoner finns det idag VOC-fria alternativ tillgängliga. Exempelvis alkoholfria handdesinfektionsmedel baserade på bioteknik eller andra säkra ämnen erbjuder samma smittskydd – utan emissioner i luften.
Att välja produkter utan VOC:
- Skyddar känsliga grupper som barn och allergiker
- Skapar bättre inomhusluft och arbetsmiljö
- Minskar ozonbildning och klimatpåverkan
- Undviker långsiktig påverkan på luftvägar och hud
Sammanfattning
VOC i hygienprodukter är ett dolt men allvarligt problem. Det är hög tid att Sverige följer andra länders exempel och styr mot VOC-fria alternativ – genom upphandling, produktkrav och tydligare information till konsumenter och arbetsgivare. Att skydda människor från infektioner ska inte ske till priset av en osynlig men ständigt närvarande kemisk exponering, i värsta fall även ett underlättande av luftburen smittspridning.