EU:s nya kemikaliestrategi syftar till att fasa ut farliga kemikalier. Om det inte är möjligt att helt eliminera farliga ämnen, ska dessa minimeras i produkterna. Det är under produktutvecklingsfasen som betydande hållbarhetsfördelar kan uppnås.

Handsprit kan innehålla upp till 85% etanol.

För att kunna fasa ut farliga kemikalier är det viktigt att är medvetna om farorna. Farliga kemikalier som inte märks med farorna blir ännu farligare för användaren.

EU:s befintliga harmoniserade märkning av etanol

Etanols fysikaliska faror är välkända. Det är en mycket brandfarlig vätska (Flam. Liq. 2, H225) som är flyktig och avger brandfarlig ånga, vilket kan leda till bildandet av explosiv gas vid optimal blandning med luft.

Detta är den enda märkning som idag är harmoniserad inom EU.

Andra kända faror

Produkter som innehåller etanol används ibland för berusning, trots att de ofta är avsedda för andra ändamål och är denaturerade. Detta gör dem till ett lättillgängligt och billigt alternativ för att uppnå berusning.

Etanol, en flyktig organisk förening (VOC), avdunstar vid rumstemperatur vilket gör att vi kan andas in den. Ibland kan etanol oavsiktligt hamna på huden eller i ögonen, till exempel om en pump sprutar fel, vilket kan leda till ögonskador.

I flera årtionden har WHO, genom sin canceravdelning IARC, klassificerat etanol som en klass 1-cancerogen.

Många tillverkare och importörer av etanol rapporterar redan dessa risker vid registrering hos EU.

Enligt CLP-lagstiftningen måste nya identifierade faror från pålitliga källor med vetenskaplig stöd anges på förpackningar, även om märkningen ännu inte har harmoniserats. Om produkten inte är avsedd för konsumtion kan vissa faror uteslutas. Men om CLP harmoniserar en fara måste den inkluderas i säkerhetsdatabladet.

Den grekiska kemikaliemyndigheten har föreslagit följande nya harmoniserade märkningar för etanolbaserade produkter.

Eye Irrit. 2, H319 – Ögonirriterande, kategori 2, H319: Denna kemikalie kan orsaka irritation i ögonen. ”Kategori 2” betyder att den orsakar allvarlig ögonirritation, men inte skada på ögats strukturer.

Repr. 2, H361d – Reproduktionstoxisk, kategori 2, H361d: Kemikalien misstänks kunna orsaka skador på fertiliteten eller på det ofödda barnet (misstänkt för att påverka fertiliteten eller orsaka fosterskador).

Lact., H362 – Kan överföras genom bröstmjölk, H362: Kemikalien kan överföras från en ammande kvinna till barnet genom bröstmjölken.

STOT SE 3, H336 – Enstaka målorganförgiftning, kategori 3, H336: Kemikalien kan orsaka dåsighet eller yrsel vid inandning eller exponering och kan påverka centrala nervsystemet.

STOT RE 2, H373 – Upprepad målorganförgiftning, kategori 2, H373: Kemikalien kan orsaka skador på inre organ vid långvarig eller upprepad exponering, till exempel skador på lever eller njurar.

De föreslagna ändringarna för harmoniserad märkning skulle klassificera handsprit som en CMR-produkt (cancerogen, mutagen, reproduktionstoxisk) med kända risker för både omedelbara organskador och långsiktiga skador vid upprepad exponering.

Lobbying

Alkoholproducenternas lobbyorganisationer, i Sverige BPHR och i Danmark Kosmetik- og hygiejnebranchen, intensifierar sina insatser för att betona vikten av etanol för handhygien och folkhälsa.

Vi strävar efter att nyktert bidra till debatten genom att bemöta de vanligaste argumenten för varför etanol bör förbli standarden för att rengöra händer, samt varför undantag från riskerna bör övervägas.

1. Etanol är avgörande för folkhälsan

Argument för alkoholfritt:  Det finns ett flera alternativ på marknaden för desinfektionsprodukter som är både säkrare, effektivare och mer prisvärda än etanol för handhygien.

Produktion av etanol förbrukar betydande mängder vatten och energi, vilket leder till omfattande fossila utsläpp. Detta påverkar miljön och klimatförändringarna skapar bättre förutsättningar för spridning av bakterier och virus.

2. Etanol är effektivt

Argument för alkoholfritt: Etanol har begränsad desinfektionseffekt både i spektrum och tid. Dess verkan är kortvarig, cirka 20-30 sekunder innan avdunstning, och är mest effektiv mot enklare virus. Etanol har exempelvis låg effekt mot Norovirus, vilket under vintern i Norden orsakar många infektioner, både i samhället och inom vården. Etanolbaserade produkter har begränsad utvecklingspotential; låg koncentration ger svag effekt medan hög koncentration leder till snabbare avdunstning. Alternativa tekniker kan förbättra produkters effektivitet genom att öka mängden aktiv substans.

Under Covid-19-pandemin användes all tillgänglig etanol, men det lyckades inte stoppa spridningen i något land. Effektiviteten av handsprit bör därför utredas noggrannare för att skydda oss mot framtida pandemier.

3. Etanol är säkert

Argument för alkoholfritt: Säker användning kräver noggrann hantering, eftersom höga koncentrationer kan orsaka irritation och oavsiktlig intagning kan innebära allvarliga faror. En farlig kemikalie medför risker under hela sin livscykel. Risker för arbetsmiljön påverkar personal inom både tillverkning, transport och lager samt i avfallshanteringen, vilket innebär faror både före och efter konsumtion.

Tillbud som registrerats med etanolbaserad desinfektion inkluderar:

  • Olyckor med handsprit i ögat (intorkade pumpar)
  • Olyckor med brand vid operation (patient började brinna), transport (lastbil började brinna) och användande (restauranggäst fick brännskador)
  • Användande av handsprit för att sätta eld på personer och egendom
  • Missbruk

Genom att välja icke brandfarliga kemikalier för hygienlösningar minskar behovet av skumbrandsläckare, som ofta innehåller PFAS.

4. Etanol har en utbredd användning

Argument för alkoholfritt: En betydande del av användningen av etanolbaserad handdesinfektion är knuten till obligatoriska hygienprotokoll, vilket innebär att personalen inte har något val. Studier visar dock att 87% föredrar alkoholfritt alternativ för händerna, vilket troligen skulle öka följsamheten till hygienprotokollen och därmed främja patientsäkerheten. WHO har dokumenterat att det finns en koppling mellan hur stark en kemikalie är och hur väl personalen följer hygienrutiner inom vården.

5. Etanol har använts under en lång tid

Argument för alkoholfritt: Etanol har länge använts, särskilt sedan den ersatte klor för handdesinfektion, som nu främst används vid utbrott snarare än för daglig förebyggande användning. Framtida val av desinfektionsmedel bör dock baseras på vetenskapliga studier och jämförelser med de alternativ som finns tillgängliga idag, snarare än på tradition och tidigare användning.

6. Handsprit påverkar inte huden

Argument för alkoholfritt: För vissa användare, särskilt vid upprepad eller långvarig exponering, kan etanol orsaka irritation, torrhet eller allergiska reaktioner.

Inom svensk vård rekommenderas att personalen väljer handsprit framför tvål och vatten. Var 5:e inom vården får skador på händerna.

7. Etanol torkar snabbt

Argument för alkoholfritt: Nej – etanolen hinner inte torka utan avdunstar, vilket gör att huden blir torr. När etanolen har avdunstat lämnar den huden och går upp i luften, och då blir glycerinet kvar, vilket tillsätts för en mjukgörande känsla. Eftersom glycerin är vattenlösligt, försvinner det vid nästa handtvätt med tvål och vatten, vilket kan resultera i en upplevd sprucken och torr hud.

8. Etanol är billigt och tillgängligt

Argument för alkoholfritt: Under normala förhållanden har etanol ett stabilt pris, men vid COVID-19-utbrottet steg priserna dramatiskt, vilket gjorde det svårt för vissa att få tag på dessa livsnödvändiga produkter. Alternativa lösningar har alltid funnits tillgängliga, både före, under och efter pandemier, med en jämnare prisbild. Detta minskar behovet av att hamstra produkter och bidrar till ett mer inkluderande samhälle där alla har möjlighet att klara sig.

9. Etanol bidrar inte till bildandet av resistenta bakterier

Argument för alkoholfritt: Det krävs fler omfattande studier inom detta område gällande samtliga produkter. Det är komplext, och hygienprodukter som personalen undviker kan bidra till spridningen av multiresistenta bakterier.

En bild talar ofta mer än tusen ord.

I ett inlägg på LinkedIn diskuterar Helle Fabiansen, VD för Kosmetik- och hygienbranschen, säkerheten hos etanol i handsprit.

På bilden visas hur hon använder en svensk handspritsprodukt, som verkar sakna korrekt märkning enligt både svensk och dansk lagstiftning om kemiska risker i arbetsmiljön och CLP-förordningen.

Det var de farliga kemikalierna vi skulle fasa ut, inte märkningen av dem.

Anders Karlsson

Initiativtagare BGHR